Gudstjänst, församling, präst och kyrko/församlingsråd.
1. Engelska kyrkans fem vägledande principer för
ämbetskandidater (2014) som exempel.
2. Svenska kyrkans ”samvetsklausul” 1958, för kännedom.
3. Danska kyrkans frihetsordningar som kontrast.
4. Exempel på gudstjänstgemenskap utöver ordinarie.
1. Engelska kyrkans fem vägledande principer (2014) som exempel.
De fem vägledande principerna handlar om biskopsmötets förväntan på vigningskandidaterna. Det gäller en implementering av respekt för kollegors och församlingars övertygelser närmast när det gäller förståelsen av biskops- och prästämbetet som bestämt av rätt prövade män. Men stiftsbiskopen ska visa alla berörda samma respekt, även kritikerna.
Länk: The five guiding principles 5GP.
* Att Engelska kyrkans beslut - att ämbetet gäller såväl man som kvinna oavsett - betyder att tjänst och innehavare ska respekteras.
* Att alla som gör tjänst i Engelska kyrkan ska erkänna att ett klart beslut fattats [det gäller även präster från Sverige som gör tjänst i Engelska kyrkan].
* Att Engelska kyrkan som delar det historiska ämbetet med andra kyrkor - liksom med anglikanska provinser som inte öppnat präst- eller biskopsämbetet för kvinnor - erkänner att det är ett beslut för att få en större klarhet med hela Guds kyrka.
* Att de i Engelska kyrkan som av teologisk övertygelse inte kan betjänas av kvinnor i biskops- eller prästämbetet också fortsättningsvis ska räknas som del av den anglikanska lärotraditionen, att Engelska kyrkan ska möjliggöra för dem att blomstra i sina sammanhang.
* Denna pastorala och sakramentala omsorg ska gälla utan tidsbegränsning och på ett sätt som ska vidmakthålla största möjliga gemenskap och ömsesidiga blomstring över hela Engelska kyrkan.
Denna trygghet kan Engelska kyrkan lätt lösa därför att respektive stiftsbiskop har flera hjälpbiskopar, s.k. "suffraganer"=extra-biskopar. En anledning till denna ordning kommer av att det där är biskop som ska konfirmera. Men sådana biskopar kan också avdelas för andra uppgifter och satsningar. Ett kyrkoråd kan alltså be om omsorg av extra biskop och dessa kan hjälpa församlingarna att få den präst som lämpar sig bäst för just den församlingen.
Länk till Den oberoende granskarens rapporter, original.
Sy Info 4/22 sammanfattning av ovan 2015-20.
Engelska studiematerialet för 5GP Resource.
2. Svenska kyrkans ”samvetsklausul” 1958, för kännedom.
Citerat ur Dag Sandahl, 2018. En annan Kyrka, sid 152, en av få publiceringar av texten. Denna sk ”klausul” 1958 kritiserades från ”båda sidor” och förklarades obsolet av kyrkomötet 1982.
Dessförinnan hade nya regeringsformen 1974 strukit bort samvetstanken ur svensk lagstiftning, borta även i kyrkoordningen eftersom den ytterst bestäms av svensk lag.
Inom utskottet har emellertid rått en önskan att ge uttryck åt en samfälld mening beträffande vissa med lagförslagets genomförande [att ta bort undantaget vad gäller statlig prästtjänst för kvinnor] sammanhängande frågor. Var sig nu lagförslaget bifalles eller avslås, kommer nämligen den kyrkliga gemenskapen att utsättas för påfrestningar. Men då det för kyrkans gärning i vårt land är av vital betydelse att undvika en kyrkosplittrande söndring, finner utskottet det nödvändigt, att dessa skiljaktigheter inte får överdrivna eller tillspetsade uttrycksformer och att ingendera meningsriktningen utsättes för sådan påverkan, som kan uppfattas såsom åsiktsförföljelse eller intrång på samvetets frihet.
Skulle nu lagförslaget bifallas, finner utskottet det därför angeläget att hävda [understrykningarna är vårt tillägg]
[1.] att detta icke får medföra skyldighet för biskop att mot sin religiöst grundade övertygelse viga kvinna till präst.
[2.] Likaså vill utskottet som sin samfällda mening framhålla, att präst icke bör åläggas att i tjänsten utföra sådant, som uppenbarligen skulle kränka hans samvete på grund av den övertygelse, han hyser i denna fråga.
[3.] Inte heller får prästlöftena tolkas så, att den, som, ställer sig avvisande till kvinnliga präster, icke skulle kunna avlägga dem [prästkandidat].
[4.] Vidare torde, där prästerlig tjänst ska utan föregående val tillsättas av Kungl. Maj:t eller domkapitel, kyrkorådet i sitt yttrande kunna ge till känna, huruvida det önskar, att kvinna därvid inte må komma ifråga.
Även om dessa grundsatser tillämpas, lär det icke kunna helt undvikas, att det nya läget stundom kan vålla samvetsbetänkligheter, slitningar eller missnöje. Utskottet förutsätter emellertid, att biskopsmötet ägnar dessa frågor tillbörlig uppmärksamhet.
Kommentar (Sandahl 2018:153):
”Det är alltså Biskopsmötet, någon kyrkostyrelse finns inte utan de legala frågorna sköts av Ecklesiastikdepartementet, som utskottet uppfattar ska hantera konflikter utifrån samvetsklausulens grundsyn att ingens samvete tvinga. Det var för övrigt hållningen i den då gällande grundlagen att Konungen inte fick låta någons samvete tvinga.”
3. Danska kyrkans frihetsordningar, som kontrast.
I Danmark har vi meget inspireret af Grundtvig de såkaldte frihedsordninger.
* Möjlighet att välja sin församling utan att vara bunden av mantalskrivningsorten.
”Man kan løse sognebånd, det vil sige: knytte sig til en præst og menighed i et andet sogn end der hvor man bor. Her kan man også stemme til menighedsrådsvalg og selv blive valgt til menighedsrådet. Nogle kirker har mange sognebåndsløsere, det gælder generelt og særligt i de store byer ikke blot i konservativ sammenhæng. Mange af dem sidder med i menighedsrådene og har dermed mulighed for at præge menighedslivet og har indflydelse på hvilke præster der bliver valgt. Det betyder at nogle sognekirker også er blevet menigheder med en særlig profil. Det giver selvsagt livsmuligheder for os, der har et klassisk syn.”
* Kallelsegudstjänst om minst tio kyrkomedlemmar önskar fler gudstjänsttillfällen med olika predikanter.
”Man kan afholde tilkaldegudstjeneste: hvis mindst 10 af sognemenighedens medlemmer som har valgret til menighedsråd ønsker en anden forkyndelse end den, der stedets præster har, kan man få stillet kirken til rådighed til gudstjenester med en anden præst, som man selv har bedt om at komme og forkynde.”
* Extra gudstjänstgemenskap i församlingen som själv avlönar sin präst, minimum 50 församlingsmedlemmar som grund.
”Man kan danne valgmenigheder og selv lønne sin præst. Ansøgning om anerkendelse af valgmenighed og stadfæstelse af præst skal underskrives af 50 personer som har valgret til menighedsrådet. Man er da stadig medlem af folkekirken, men betaler ikke kirkeskat. Valgmenighederne er under biskoppens tilsyn og biskoppen ordinerer valgmenighedspræsterne.
* Hänsyn till minoritet.
”Der er også en tradition i Danmark for at der ved præstevalg skal tages hensyn, hvis der i et menighedsråd er et retningsbestemt mindretal. Det sker for at bevare Folkekirken så rummelig og mangfoldig som mulig. Denne regel følges nogle gange men ikke altid, så den er aldrig ’sikker’.”
* Frimenighet.
Rätt att med egen grupp, och egen präst, hyra församlingskyrka. Gemenskapen benämns frimenighet. Ledningen står inte under domkapitlets tillsyn.
4. Exempel på gudstjänstgemenskap i Svenska kyrkan utöver ordinarie gudstjänstverksamhet i församlingarna.
Det har alltid funnits en spänning mellan den gudstjänst som ordinarie kyrkoråd kallat till och enskilda som bett präst leda gudstjänst utöver det ordinarie anbefallda.
Skillnaden mot de danska och nyare engelska exemplen är att kallande part i Svenska kyrkan sällan har eller formerat egna kyrko/församlingsråd för sådan gudstjänst.
I Sverige var det förr inte sällan godsägare som kunde låta bygga kapell och be om präst.
I det stordriftstänk som dominerar Svenska kyrkans struktur idag finns stort behov av ny medvetenhet om kraften och välsignelsen i att kalla (hem) präst till extra gudstjänstgemenskap och för präst att gå på sådan kallelse, inte minst i missionens arbete. I nya bostadsområden behövs nya former av gudstjänstgemenskap. Se mer material under hemsidans flik Inspirationsmaterial "I Själens Nöd".
Några olika typer, rörelsers och sällskaps gudstjänstgemenskap:
Klosters
Väckelserörelsers
Missionsrörelsers
Bönesällskaps
Stiftelsekapells
Stiftsgårdars
Retreathus
Kursgårdars
Serviceboendens av olika slag
Koinoniors
Kommuniteters